Nils Månsson Mandelgren (1813–1899) skulle aldrig få uppleva utgivandet av sitt planerade livsverk i sin helhet, ett kulturhistoriskt atlas som han mödosamt hade ägnat en livstid åt att samla in material till. En samling som bara växte, år efter år, decennium efter decennium, då Mandelgren for land och rike runt för att dokumentera historia och samtid, alltifrån det minsta lilla bestick i en torparstuga till de mest storslagna byggnadsverken.

Den Mandelgrenska samlingen – en kulturskatt för alla
Den Mandelgrenska samlingen tillgängliggörs i kulturarvsportalen Alvin. Samlingen ger en unik inblick i 1800-talets kulturarv och är värdefull för både forskare och allmänhet.

Vad innehåller den Mandelgrenska samlingen?
I samlingen finns bland annat:
•    Bilder och beskrivningar av kyrkor, inventarier och fornlämningar.
•    Information om 1800-talets insamling för museiverksamhet.
•    Anteckningar om seder, traditioner, klädedräkter, verktyg och bostäder.
•    Brevväxling med olika personer, från kungligheter till vanliga människor.

Vem kan ha nytta av samlingen?
Den Mandelgrenska samlingen är en resurs för dig som studerar:
•    Konsthistoria
•    Etnologi
•    Arkeologi
•    Bokhistoria
•    Historia
•    Museologi

Vem var Nils Månsson Mandelgren?
Nils Månsson Mandelgren (1813–1899) var en konstnär med ett passionerat intresse för kulturhistoria. Under sitt liv reste han runt i Sverige och dokumenterade allt från enkla vardagsföremål till slott och kyrkor.

Samlingens betydelse
I slutet av sitt liv donerade Mandelgren sin samling till Lunds universitet. Sedan 1969 förvaltas den av Folklivsarkivet. Samlingen är under digitalisering och ger oss en värdefull bild av Sveriges historia – från forntiden fram till 1800-talet.

Mandelgrens bakgrund
Nils Månsson Mandelgren växte upp i Ingelsträde i Skåne som skomakarson. Han blev föräldralös tidigt, men visade snabbt intresse för målning. På 1830-talet blev han upptäckt av greven Jacob de la Gardie och fick studera vid Konstakademien i Stockholm.

Resor och studier i Europa
Efter en rättsprocess 1838, där han återfick sitt arv, reste Mandelgren till Köpenhamn. Där studerade han konsthistoria och fornforskning. Mellan 1841 och 1843 finansierade han själv en resa genom Europa för att studera konst och konservering. Han dokumenterade föremål, byggnader och människor.
När han återvände till Sverige använde han sina kunskaper för att dokumentera landets medeltida kyrkor och deras inventarier.

Dokumentation av kyrkligt kulturarv
Mellan 1846 och 1850 reste Mandelgren genom Sverige för att dokumentera medeltida kyrkor. Hans arbete resulterade i verket Monuments Scandinaves du Moyen Âge, som publicerades i fem delar. Han fortsatte att samla och dokumentera kyrkohistoriskt material hela livet.

Folklivsforskning och Sveriges odlingshistoria
Från 1863 fick Mandelgren statligt stöd för att dokumentera folkliv och kulturhistoria i Sverige. Han planerade en atlas med tolv avdelningar som skulle täcka allt från klädedräkter till traditioner och bostäder. Materialet utgör idag kärnan i den Mandelgrenska samlingen.

Insamling till museer
Mandelgren bidrog också till att samla in föremål till svenska museer. Efter 1863 fick han kungligt tillstånd att samla in föremål till statliga samlingar. Många av dagens museiföremål kom till genom hans arbete.